Dag 8
Hejsan!
Denna dag har inte varit så speciell. Vi gick upp imorse vanlig tid och åt frukost. Sedan bar det av mot jobbet. Vi fick genomgång på Regrounding- avdelningen och sedan fick vi vara med i verkstaden. Jag och Emma pratade med operatörerna om Sverige. Ibland undrar man ju vad Kineserna egentligen har fått för bild av Sverige. En kille frågade helt seriöst om vi träffade på pirater när vi var ute med båten i Östhammar. Han föreställde sig att det var som i filmen "Pirates of the caribbean" Haha. Samma kille frågade också om alla i Sverige hade så stora ögon?:D Det tyckte jag var väldigt kul, men svarade bara att våra ögon säkert är lika stora, men har olika former.
Efter jobbet var det tänkt att vi skulle åka hem själva med chauffören eftersom Yngve skulle äta middag med Fransmännen i Langfang. Vi väntade och väntade på en bil med en chaufför i. Ingen kom! Vi frågade receptionisten vem som skulle köra oss. Hon svarade att hon hade avbokat vår bil för hon trodde vi skulle äta med de andra. Hon ringde ett samtal för att kolla om någon chaufför fanns tillgänglig. Men det gjorde det såklart inte. Hon sa bara att vi kunde stanna på fabriken i natt, sen åkte hon! Gud vilket kul skämt tyckte vi som höll på att dö av hunger och verkligen ville hem. Efter ett tag träffar vi på Yngve och en annan anställd som hjälper oss med detta. De ringer en taxi som kör oss halva vägen, sedan kommer en chaufför och möter oss vid vägtullen och kör oss till hotellet. Aledningen till att taxin inte kan köra oss hela vägen är för att det finns en regel som säger att bilar från Langfang, och antagligen andra städer också, inte får köra in i Peking mellan 17:00 och 20:00. Vi kom tillslut hem, dock 40 min försent.
Jag roade mig med att knäppa två bilder på fabriken.
Vi gick direkt iväg till en restaurang som heter "Blue frog". Där skulle det tydligen vara två hamburgare och betala för en på måndagar. När vi kom dit så var det fullt som väntat. Det fanns bara bord på röksidan. Men det fick duga, och jag kan lova att det var värt varenda liten rökpartikel. För vi var såå hungriga och maten var såå god.
Nu ska jag ta en dusch och hoppa i sängen.
Adjö!
/J
Denna dag har inte varit så speciell. Vi gick upp imorse vanlig tid och åt frukost. Sedan bar det av mot jobbet. Vi fick genomgång på Regrounding- avdelningen och sedan fick vi vara med i verkstaden. Jag och Emma pratade med operatörerna om Sverige. Ibland undrar man ju vad Kineserna egentligen har fått för bild av Sverige. En kille frågade helt seriöst om vi träffade på pirater när vi var ute med båten i Östhammar. Han föreställde sig att det var som i filmen "Pirates of the caribbean" Haha. Samma kille frågade också om alla i Sverige hade så stora ögon?:D Det tyckte jag var väldigt kul, men svarade bara att våra ögon säkert är lika stora, men har olika former.
Efter jobbet var det tänkt att vi skulle åka hem själva med chauffören eftersom Yngve skulle äta middag med Fransmännen i Langfang. Vi väntade och väntade på en bil med en chaufför i. Ingen kom! Vi frågade receptionisten vem som skulle köra oss. Hon svarade att hon hade avbokat vår bil för hon trodde vi skulle äta med de andra. Hon ringde ett samtal för att kolla om någon chaufför fanns tillgänglig. Men det gjorde det såklart inte. Hon sa bara att vi kunde stanna på fabriken i natt, sen åkte hon! Gud vilket kul skämt tyckte vi som höll på att dö av hunger och verkligen ville hem. Efter ett tag träffar vi på Yngve och en annan anställd som hjälper oss med detta. De ringer en taxi som kör oss halva vägen, sedan kommer en chaufför och möter oss vid vägtullen och kör oss till hotellet. Aledningen till att taxin inte kan köra oss hela vägen är för att det finns en regel som säger att bilar från Langfang, och antagligen andra städer också, inte får köra in i Peking mellan 17:00 och 20:00. Vi kom tillslut hem, dock 40 min försent.
Jag roade mig med att knäppa två bilder på fabriken.
Vi gick direkt iväg till en restaurang som heter "Blue frog". Där skulle det tydligen vara två hamburgare och betala för en på måndagar. När vi kom dit så var det fullt som väntat. Det fanns bara bord på röksidan. Men det fick duga, och jag kan lova att det var värt varenda liten rökpartikel. För vi var såå hungriga och maten var såå god.
Nu ska jag ta en dusch och hoppa i sängen.
Adjö!
/J
Kommentarer
Trackback
